Att klimatkompensera blir mer och mer attraktivt, både för privatpersoner och företag. Men det är inte alltid som företag kan dra nytta av den här typen av åtgärder. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen från i somras innebär dock att det går att göra skatteavdrag för klimatkompenserande åtgärder, under vissa omständigheter. Det här öppnar för att fler företag ska kunna dra nytta av skatteavdrag för miljöåtgärder.
Har ett företag rätt att göra avdrag för klimatkompenserande åtgärder? I december 2017 undertecknade ett flertal företag ett öppet brev till Per Bolund, miljöpartistisk konsument- och finansmarknadsminister, att underlätta klimatkompensation genom att göra åtgärderna avdragsgilla. En dom från i somras gör nu gällande följande: Klimatkompensation kan tas upp om en avdragsgill kostnad i bokföringen, om den kan relateras till bolagets intäkter.
2014 ville Saltå Kvarn göra avdrag för klimatkompensation, men det godkändes inte av Högsta förvaltningsdomstolen (se HFD 2014 ref. 62). Arla har försökt göra samma sak, och Högsta förvaltningsdomstolen gav i somras mejeriföretaget rätt gentemot Skatteverket. Skillnaden mellan de två fallen är att Saltå Kvarn inte tänkte använda sig av klimatkompensationen i sin marknadsföring, vilket däremot Arla hade för avsikt att göra.
Det är inte tillåtet att göra avdrag för gåvor. En klimatkompenserande åtgärd som inte ger något tillbaka till företaget är att jämställa med en gåva, och är därför inte avdragsgill. Så resonerade Skatteverket och Högsta förvaltningsdomstolen 2014, och så resonerar de än idag. Men det finns en viktig skillnad mellan rättsfallet från 2014, och det från 2018. I och med att Arla använde klimatkompensationen för att marknadsföra sitt ekologiska sortiment kan utgiften för åtgärderna relateras till bolagets intäkter. Det är alltså en sorts marknadsföringskostnad. Så resonerade Arla, och de fick domstolen med sig. Vägen dit var dock lång. Skatteverket, förvaltningsrätten och kammarrätten avslog Arlas yrkande.
Vad gäller domen?
Arla betalade under år 2013 ungefär 5,8 miljoner kronor för klimatkompenserande åtgärder. Åtgärderna som utfördes var i form av trädplantering i Afrika, och inköp och makulering av utsläppsrätter. På detta sätt kompenserade Arla för de koldioxidutsläpp som produktionen av företagets ekologiska produkter orsakade. I och med detta kunde företaget använda en speciell märkning som visar att produkterna är klimatkompenserade.
Arla yrkade på avdrag för dessa utgifter, med hänvisning till att åtgärderna hade förbättrat bolagets försäljning. De skulle alltså räknas som avdragsgill marknadsföring. Skatteverket ansåg å sin sida att de som mottagit ersättningarna inte hade gett Arla någon motprestation. Därför var det inte möjligt att göra avdrag för utgifterna. På många sätt liknar detta beslutet om Saltå Kvarns klimatkompensation. Där fanns dock ingen intention att använda åtgärderna i marknadsföringen av produkterna.
Dagens Industri skriver om domen, och om ett liknande fall som involverar en svensk hamburgerkedja, här.
Kan mitt företag ha nytta av detta?
Svenska konsumenter blir allt mer miljömedvetna, och detsamma gäller företag och offentliga aktörer. Att klimatkompensera kan vara en väg till att nå fler konsumenter, och också till att vinna upphandlingar. Dessvärre kostar det pengar att köpa utsläppsrätter eller att klimatkompensera på andra sätt, och fram till i somras var det inte möjligt att göra skatteavdrag för dessa åtgärder.
Domen från sommaren 2018 gör det dock möjligt att få igen en del av kostnaderna, genom att använda åtgärderna i sin marknadsföring. Hur detta ska göras beror dock naturligtvis på vilken typ av åtgärder det rör sig om, och vad företaget säljer. Branschorganisationen FAR:s skatteansvarige råder den som vill använda sig av domen att slipa på argumenten, för att påvisa den marknadsföringsmässiga fördelen, och att i tveksamma fall lämna en särskild upplysning i deklarationen.
