När året lider mot sitt slut är det smart att fundera på vilka avdrag du har möjlighet att göra.
1. Övriga utgifter
Har du haft utgifter för arbetsrum, representation, skyddsutrustning eller -kläder, telefon eller verktyg under året? Om du har inkomst av tjänst får du göra avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Hur mycket du kan dra av beror på vilken typ av utgift det rör sig om: för vissa kan du göra avdrag för hela utgiften, i andra fall bara för den del som överstiger 5000 kronor. I din deklaration fyller du i totalbeloppet, och Skatteverket minskar ditt avdrag med 5000 kronor.
2. Investeraravdrag
En fysisk person som förvärvar andelar i bolag av mindre storlek får göra investeraravdrag, om vederbörande är skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna. För att ha rätt att göra avdrag måste du dock uppfylla flera villkor.
Möjligheten att göra investeraravdrag har införts för att öka tillgången till kapital för mindre företag, och öka deras soliditet. Avdraget kan göras under betalningsåret eller under nästföljande år, och gäller endast förvärv av andelar som skett efter 1 december 2013.
Som andelsägare får du göra investeraravdrag på hälften av det framräknade underlaget, dock maximalt 650 000 kronor per beskattningsår. Avdraget görs i inkomstslaget kapital, vilket innebär att ett maximalt avdrag ger en sänkt skatt på 30 procent av 650 000 kronor, alltså 195 000 kronor.
3. Tröghetsregeln för hyresinkomster
Om du har flyttat från en bostad som du äger, men inte har sålt den utan hyr ut den till någon som inte är närstående, kan bostaden räknas som näringsfastighet eller näringsbostadsrätt. Hyresinkomsterna ska då beskattas som inkomst av näringsverksamhet, med full marginalskatt, och inte som kapitalinkomst.
För den här typen av inkomster finns en regel, som säger att bostaden ska räknas som en privatbostad under hela det kalenderår, och påföljande år, då något inträffar som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. Denna regel kallas tröghetsregeln, och gäller om ägaren till bostaden inte begär annat. Om bostaden under andra kalenderåret efter ändringen övergår till en ny ägare, ska den fortfarande anses vara din privatbostad, om du inte begär annat.
Syftet med regeln är att ägarna under denna tvååriga rådrumstid ska kunna ordna sina förhållanden eller ha övervägt bestående förändringar i sitt sätt att nyttja bostaden så att omklassificering inte ska ske.
Tröghetsregeln gäller också om bostaden övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och det i samband med detta inträffar något som gör att bostaden inte längre skulle ha räknats som privatbostad.
4. Kvitta underskott mot överskott
Kvittning av underskott i en näringsverksamhet kan inte ske mot överskott av en annan näringsverksamhet, eller annat inkomstslag. Detta är huvudregeln, men det finns fem undantag från denna regel.
Avdrag får göras mot inkomst av tjänst, näringsverksamhet eller kapital i följande fall:
- I en nystartad verksamhet (första fem beskattningsåren) får underskott av aktiv näringsverksamhet kvittas mot förvärvsinkomst.
- Om du har en aktiv litterär, konstnärlig eller jämförbar verksamhet kan du i vissa fall kvitta underskott mot förvärvsinkomst.
- I en näringsverksamhet där näringsfastighet eller näringsbostadsrätt ingår ska underskott kvittas mot eventuell kapitalvinst som uppkommer när fastigheten eller bostadsrätten avyttras.
- Om du är delägare i ett andelshus får du dra av 70 procent av underskottet i näringsverksamheten, till den del som underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som skulle ha varit din privatbostad om du hade innehaft den med bostadsrätt.
- Avdrag ska göras med 70 procent av underskottet som finns kvar när näringsverksamheten upphör. Avdraget kan göras med ett års fördröjning, men kan också fördelas ut på de tre åren efter att verksamheten upphör.
Glöm heller inte bort skattereglerna för julgåvor till kunder och anställda, som vi har skrivit om tidigare.
