I många situationer är det bra att kunna göra en ungefärlig uppskattning hur mycket skatt man ska betala. Några exempel på detta är:
- När ett nystartat företag ska göra en budget.
- När man vill kontrollera Skatteverkets preliminära skatteuträkning eller uppgifterna i Skatteverkets slutskattebesked.
- När man vill undvika ett underskott, och därmed kostnadsränta, på skattekontot.
- När man gör ändringar eller tillägg i sin deklaration.
Enklast är att använda ett ekonomiprogram eller en ekonomitjänst på nätet med stöd för bokföring och deklaration. Då behöver man bara fylla i sina uppgifter och man kan få en skatteuträkning. Skatteverket har också en kalkylator för att räkna ut skatt, som du hittar när du loggat in via Bank-ID.
Andra alternativ är att anlita en bokföringsbyrå för att sköta jobbet, men det brukar vara en dyrare lösning.
Räkna ut skatten på egen hand
I Sverige finns alla skattesatser och skatteregler tillgängliga på Skatteverkets hemsida. De har också e-tjänster för att göra en simpel skatteuträkning. Om man bara vill räkna ut en punktskatt eller kontrollera någonting brukar det inte vara några problem att göra det själv. Hos Skatteverket finns exakt vad som gäller för inkomståret.
Tänk på det här
Inkomster från näringsverksamhet kan vara av många olika slag, och det är viktigt att ta med samtliga av dessa för att göra en korrekt skatteuträkning. I denna grupp hittar vi:
- Näringsfastigheter, som hyreshus, jordbruk eller skogsbruk
- Tomtförsäljningar
- Byggmästares försäljning av fastigheter
- Skogsavverkning på annan persons mark, till följd av särskild upplåtelse
- Näringsverksamhet i utlandet
- Räntor på näringsverksamhetens tillgångar
Om du har flera parallella näringsverksamheter ska de inte redovisas var för sig, utan som en näringsverksamhet. Det finns dock ett undantag, och det är om du är delägare i ett handelsbolag. Detta räknas som en egen näringsverksamhet, och ska beskattas för sig.
Det finns flera saker att väga in i skatteuträkningen. En sådan är vad som kallas regional nedsättning inom stödområde. Den som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i vissa områden och vissa kommuner i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas eller Värmlands län kan göra ett särskilt avdrag från arbetsgivaravgifterna eller egenavgifterna. Vilka områden detta gäller specificeras i Skatteverkets broschyr SKV 425. Observera dock att detta inte gäller för företag som är verksamma inom någon av sektorerna transport, jordbruk, vattenbruk eller fiske. Mer om de regionala stödområdena finns att läsa här.
Vad ska jag betala?
Det beror på vad du redan har betalat i skatt, så kallad preliminärskatt och skillnaden mellan den och vad den slutliga skatten blir. Det kommer regleras av Skatteverket genom att ett underskott i betald skatt leder till att mer skatt måste betalas in, medan ett överskott leder till skatteåterbäring.
Skattesatsen beror också på om det rör sig om passiv eller aktiv näringsverksamhet. Detta kommer endast i fråga om du har enskild näringsverksamhet. Om du driver och i stor utsträckning arbetar i näringsverksamheten är den aktiv, i annat fall är den passiv. Om du har flera enskilda näringsverksamheter kommer dessa att bedömas tillsammans. Normalt brukar det räknas som aktiv näringsverksamhet om det nedlagda arbetar motsvarar en tredjedels heltidsanställning, men det finns verksamhetstyper som bedöms som aktiva även om de omfattar mindre tid. Detta gäller bland annat om du arbetar som konsult eller skribent. Om du har en verksamhet i ett land utanför EES bedöms den för det mesta som passiv.